Under 2023 har vi planerat Sveriges största uppföljning av hur det går för tjejer som vårdats på särskilda ungdomshem, så kallade SiS-hem. Uppföljningen omfattar alla tjejer som någonsin varit placerade på SiS sedan bildandet 1993 fram till och med 2024, vilket beräknas omfatta närmare 8.000 SiS-erfarna tjejer och kvinnor i tonårsålder upp till drygt 50 år.
Projektet avser undersöka hur det går i vuxenlivet för de tjejer som tvångsvårdats vid särskilda ungdomshem. Tidigare forskning på området visar vanligen att ungdomar som vårdats på SiS i vuxen ålder har en hög grad av psykisk ohälsa, psykosociala problem, och substansmissbruk. I stort saknas dock forskning om hur det går för just tjejerna, särskilt hur det går för dem efter 25-årsåldern. Detta trots att vi vet från kriminologisk och psykiatrisk forskning att de allra flesta människor slutar begå brott, missbruka, och självskada någon gång före 30 års ålder. Vi vet också att full hjärnmognad inträffar först runt 25-årsåldern och att prefrontala kortex, som mognar sist, är nödvändig för goda och långsiktiga livsbeslut och social anpassning. Detta innebär att uppföljningar efter 30 års ålder kan ge andra slutsatser än uppföljningar i tidigare åldrar. Vidare avser projektet för första gången någonsin ge alla dessa tjejer och kvinnor möjlighet att själva ge sin bild av hur de hade det på SiS-hemmen, hur de i efterhand upplever att SiS-placeringarna påverkat deras liv, och hur de har det idag.
Projektet är unikt på flera sätt. Det skulle bli det mest omfattande uppföljningsprojekt som någonsin gjorts, såväl i Sverige som utomlands, av hur det går för tjejer som vårdats på särskilda ungdomshem. Genom en landsomfattande enkät, som skickas till alla tjejer och kvinnor (18+ år) som varit SiS-placerade sedan etableringen 1993, skulle projektet bli det första att vetenskapligt undersöka hur vanligt det är att intagna tjejer upplever sig utsatta för våld och kränkningar av personal på ungdomshemmen. Vidare undersöks faktorer så som förtroende för myndigheter och yrkesgrupper, så som sjukvård, polis, och socialtjänst.
I linje med skärpta krav från UNESCO och EU tillämpar projektet öppen och replikerbar vetenskap. Exempelvis används det nya artikelformatet Registered Reports, specifikt designat för att minska risken för bias och selektiv rapportering, och projektet utformas i nära samarbete med SiS-erfarna kvinnor.
Med finansiering från FORTE har planeringsprojektet under 2023 och början av 2024 genomfört en rad förberedelser inför uppföljningsprojektet. Forskningsmaterial har utvecklats (variabellistor, forskningspersonsinformation, enkät- och intervjufrågor), etikprövning genomförts (dnr 2023-02033-01; 2023-05541-02; 2023-07346-02), och brukarpanel hållits med SiS-erfarna kvinnor som generöst bidragit med feedback på forskningsmaterial och forskningsfrågor.
Vidare har pilotintervjuer genomförts med tio SiS-erfarna kvinnor. Fokus har varit på ankomstrutiner på SiS, hur transporten till ungdomshemmen gått till, våld och kränkningar under placeringstiden, och hur kvinnorna upplever att SiS-hemmen påverkat deras liv i stort.
Projektledare: Rebecca Willén, IGDORE
Medverkande forskare: Fredrik Nyberg, professor i registerforskning; Karolina Lindén, docent i reproduktiv och perinatal hälsa; Roger Pettersson, docent i matematisk statistik; Amanda Sacker, professor emerita i livsloppsstudier/epidemiologi; Rickard Sjöberg, docent i medicinsk psykologi; Tim Moore, docent i sociologi och barndomsstudier.
Finansiär: FORTE – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Belopp: 499.000 kr
Medelsförvaltare: Linnéuniversitet, Institutionen för kriminologi och polisiärt arbete
Datum: 2023-01-01 till 2024-01-31
Status: Planeringsprojektet är slutrapporterat till finansiären. Finansiering söks för genomförandet av huvudprojektet.